BertaStina äälskar den här perioden på sitt schema.. Men snart är väl den oxå över.. Allt går ju i sån rasande fart.
Så även helgen.. Vips så var den borta o ett minne blott..
Vad hann BertaStina göra på den???
På lördan var hon till Mora en sväng för att se om det fanns nåt hon kan sätta på sig så hon slipper gå naken... Men fasen vet om det inte snart blir naket..
Det är nåt fel på BertaStinas kropp, eller på kläderna?? eller kanske på båda.. BertaStina tycker inte att det fanns nåt snyggt alls. Dessa konstiga tunikor.. bah.. BertaStina känner sig som en påskakärring när hon satt på sig dom.
En "nödtröja" köpte BertaStina sig bara för att hon måste ha nåt.. Men inte fasen var den snygg =(
Surt gav BertaStinan upp det där med kläderna o åkte för att köpa hästmat åt pippilotta, o då gjorde hon ett impulsköp i stället. En fin "välokommen-ställning" med korg att sätta blommor i =)
Ja men den var ju nedsatt i pris o kostade endast 149 kr.,, kunde man låta bli då eller.??
Fast gubben blir aldrig så imponerad av såna köp.. hmm.. - Men vad ska du HA det till säger han då..
-JAMEN! sätta blommor i såklar.!!
Ja BertaStina börjar ju få lite vårkänslor nu.
Igår ställde hon i ordning på balkongen o premiärfikade ute =) o så har hon börjat få så många idéer för trädgården. Men dom idéerna delar inte gubben med förtjusning heller. voffödådå?!
Kan han va lite bekväm? Ja BertaStina tror att han bara ser en massa jobb framför sig, o så skyller han på att det blir för DYRT.. *suck* jaja...
men har det börjar gro en idé i BertaStinas hjärna brukar det vara svårt att sopa bort den =)
En skön helg har det i alla fall varit o det tyckte Styckan med. han låg o solade sig så gott på trappan igår
men stackars Rut däremot.. ja BertaStina vet inte, men hon sjunger nog på sista versen.
Hon började äta igen när hon fick smärtstillande, o mumsade t.o.m i sig älgkött som gubben gav henne igår, så BertaStina kände sig så glad, men nu ser hon inte pigg ut i alla fall =(
Hon har sitt lilla "ålderdomshem" här i den gamla barnvagnen o där håller hon mest till.
men igår började hon se så tagen ut igen o andas så häftigt så nu mår inte BertaStina alls bra =(
Allt går ju bara för fort!!!!
o klockan hastar mot jobbtid..
bye bye
nä, sånt där "blom-tjafs" begriper sej sällan karlarna på....
SvaraRaderaMen när det blir färdigt så kan dom gå omkring och skrocka över hur grannt det är där ute..!?!?!
Så gott vovven har det i solen där på trappan.
Riktiga livsnjutare är dom, djuren.
Slipper tänka på städning och jobb och sånt där.
Men din katt, BertaStina...
Usch, så jobbigt och se när dom blir gamla och skröppliga.
Om både du och katten mår dåligt av det så är det väl bättre att göra slut på lidandet? För bådas skull, menar jag?
När det börjat gå så där "utför" så blir det ju tyvärr inte så ofta bättre. Man bara förlänger och förlänger....
Fast sånt vet du ju redan. Och det är som bekant alltid lätt att råda andra.
Men när man hamnar i den situationen själv så vet man ju hur det är.
Vi hade bestämt oss för att en kille som brukar hjälpa oss med att "släcka ner för djur", skulle få "hjälpa" oss med att ta bort en av Zeldas 5 kattungar.
Hon har fötts med 6 tår på bakfötterna och lika många fram....
Skeppskatter kallas dessa ju, men egentligen är det ju en missbildning och vi tyckte väl att "lika bra att ta bort den lilla" så hon inte får problem när hon blir äldre....
(med att fastna med klor och sånt..)
Jag gick i förrgår upp till kattlådan hon har, Zelda och lyfte upp den lilla svarta hårbollen.
Bar henne i min fleece-tröja ut på gården där han väntade. Han med vapnet...
(supersnäll och duktig jägare och tillika kommunens hjälp vid trafikskadade djur och sånt så jag VET ju att han är "the best"...)
Men ögonen fylldes av tårar på mej när jag kom fram och jag visade honom den lilla.
Då sa han:
-Men Jenny...vänta lite då?
Man kan ju sterilisera henne sedan, och OM hon inte får så stora problem så kan hon ju leva ett gott liv ändå?
Förnuftet sa mej att lämna över katt-skruttan trots hans ord, men jag tittade in i kattungens ögon och tänkte.....
"Vad har jag för rätt"?
LIDER hon just nu?
ÄR benen lika krumma som vid födseln?
Nej.
Benen har rätat ut sej en hel del och hon lider inte.
Jag blinkade bort tårarna och borrade ner näsan i pälsen och tackade.
Nu ligger hon hos sina fyra fina syskon och sin mamma.
Antingen hittar jag ett passande hem till henne eller så blir hon kvar i min knasiga djur-flock eller så får jag väl "ta bort henne sen"...
Det får tiden utvisa.
Jaja...detta blev långt, men det blir så ibland. Lättare att "kackla på" hos andra än sej själv ibland.Hehe...
Ha en bra dag, BertaStina och var rädd om dej!
Kram, Jenny
Kikar in till dig och tackar för din kommentar och säger detsamma... Det ÄR skitjobbigt när djuren blir gamla, och nog vet man att man inte får behålla dom för alltid, men svårt är det ändå.
SvaraRaderaSkickar massor med styrkekramar till dig!